Vem är Sofie?

 
Vem är jag som driver denna blogg egentligen? Det har jag frågat mig själv många gånger... Jag heter Sofie Eriksson Sköld och är 20 år. Född den 7 februari 1992 i Karlstad.
Stundtals har jag nog adhd och får väldigt många kreativa idéer på en och samma gång. Älskar att ha många projekt på gång, och håller som bäst på att försöka få en knut på den där enorma säcken.
 
Jag brinner för allt som är kreativt och skapande, det som engagerar hjärnan tillsammans med hjärtat. Jag har skrivit och fotat ända sedan jag kunde greppa något med mina händer, men det är främst nu 2012 som jag verkligen har utvecklats och tagit tag i allt det där.
 
Musik tycker jag är en fantastisk sak som jag har med mig överallt, i alla former och toner. Ibland är det go mysmusik och ibland är det arg jävla smattermusik.
 
Är man en seg person som kräver mönster, vanor och noll variation ska man nog hålla sig borta från mig. Speciellt om du dessutom sitter inne med en fin sida där bajs- och könshumor inte ingår. Jag är glappkäftad, säger snabbt vad jag tycker och skäms inte för att prata om dagens toaresultat. Jag förväntar mig dessutom en djup diskussion om hur maten smakade, varför den smakade som den gjorde och hur man kunde ha gjort det bättre då jag har en stark förkärlek till matlagning och inte minst bakning. (Diskussionen får gärna kombineras med snack om toaresultatet.)
 
Sedan 2010 driver jag mitt eget företag där jag har fotograferingen som huvudinkomstkälla. Allt som tiden går inser jag mer och mer att jag är en person som inte kan ha ett fast jobb under längre tid, utan jag måste kunna känna friheten och variationen i det jag gör.
 
Här kan ni se en liten kort summering av några saker som jag är stolt över.

Så vem är Sofie Eriksson Sköld? Kanske Jantelagens bästa vän.
Jag lever efter mottot: allt går bara man vill, förutom småbarn men dom lär sig.
Eller lite finare sagt:
impossible is just an opinion, not a fact

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0